Frustration

Jag är på väg till Norge igen, likt förra gången så är det ju inte så att allt skall få löpa så smidigt som möjligt, nej förbanna det ska jävlas på nåt sätt alla gånger.

Här har jag kombinerat packande och arbete samt på nåt sätt hållit mej med mat och dryck på samma gång, sladdar som ett jehu ner till västra hamnen för att med säkerhet hinna med farjan. Pass, plånbok, phone... min variation på pass, plånbok, p-piller. Av förklarliga skäl behöver jag inte p-piller men känner att telefon är relevant för att jag skall fungera effektivt.

Betalar färjan, hagglar lite som vanligt eftersom jag aldrig får det förbannade vikingkortet som jag beställde i maj. Det gör mej till den där fan som man irriterar sig på, för man ställde sig bakom mej för att den kön såg kortast ut men gick långsammast ändå.

Efter att ha hagglat ner mina 4,10€ kör man ombord på färjan, ränner upp, surfar en stund för att låta alla panchisar flyta genom cafét... Ja för de går ju inte, de mer... flyter... långsamt... som sirap. Att ställa sig bakom en panchis för att vänta på sin tur att ta köttbullar är lite som att sätta flytande honung på bananen och nötterna på morgonen - fast nån har ställt tuben med houng med munstycket uppåt så man får stå och vänta... och vänta... för den där eländiga honungen att så småningom ta sig till rätt ända av tuben. Det tar mej till vansinnets rand med andra ord.

Man kan tycka att jag överreagerar där men det finns ju en orsak till att jag plockat på mej dessa köttbullar - jag är hungrig. Och då är alla uppehåll vansinnigt jobbiga.

Flink som en vessla manövrerar jag runt pensionärer, glider emellan, slevar köttbullar och mos. Muttrar lite över priserna viking tycker är resonliga. seriöst över 11 euro för köttbullar och mos. REALLY?

Glider upp o ställer mej i kön, som är sisådär 18 meter lång för att de bestämt att bara ha en kassa öppen, de KUNDE ju vart för effektivt med två kassor. Istället knallar de andra runt och torkar på kaffeapparaterna. Visst att det är trevligt när det är rent, men KANSKE, jag vet inte, jag kan ha fel, men KANSKE det skulle vara en ide att först ta tag i kön med 20 pensionärer och ett vrak till en närmare 20 än 40 åring.

Men i takt med att kön fylls på så går kön framåt, i en plågsam takt. För snabbt för att bara sätta sig ner men för långsamt för att egentligen göra nån mer rörelse än att vicka lite på rumpan för att halka lite framåt. Jag skyller verkligen inte på kassörskan, hon jobbade så fort hon kunde. Men när generationen "betala kontant och helst med mynt" står i kön är det inte så mycket man kan göra... förutom att kanske öppna en kassa till. Kan ha fel, jag bara säger.

Jag lovar, jag hade vart först där och klar innan nån annan hann dit. Jag har så att säga fysiken med mej på den. Men ja, jag stod o gungade, paniken började infinna sig när värmen från trängseln och lukten av gammal människa borrade sig djupare in mellan fibrerna till min självaste själ.

Äntligen var det min tur.

Och DET jag menar med att är frustrerande är när man inser att man glömt plånboken i bilen.

Godnatt Decibelle: Historien om en hund och hennes människa

Det var en vacker vårdag i maj 2010, Decibelle, en shäfer/rottweilerblandning, var tio veckor gammal när hon fick träffa sin husse-to-be. Han var egentligen där för att titta på hennes bror, men hon var stark, social och vänlig så hon vann sin husses hjärta på direkten.
Husse bestämde sig för att den här valpen var den han ville ha så två dagar senare flyttade Decibelle in till sitt nya hem. Vid den tidpunkten hette hon Darling från uppfödaren men efter många om och men fick hon sitt nya namn som hon började lyssna på direkt.

Decibelle var en stark hund, blev starkt knuten till husse, hon var vid hans sida överallt, hon sprang lös utomhus och betedde sig exemplariskt. Första tiden var husse trött för lilla Decibelle behövde gå ut och kissa tre gånger per natt. Husse och ibland dåvarande matte gick tålmodigt ut på natten för att se till att lilla Decibelle fick göra ifrån sig. Hon fattade snabbt vinken och blev rumsren på nolltid.

Hon var en rar hund, betedde sig alltid från sin bästa sida och det värsta som fanns var när husse lämnade henne. Hon skällde och skällde men med tålamod från husse förstod hon tillslut att han kommer tillbaka efter ett tag.

Första sommaren spenderades på Åland bland massor av hundkompisar och människokompisar, alla älskade henne, hon var söt och snäll och älskade människor.
Tiden gick, de flyttade tillbaka till göteborg och matte försvann ur bilden. Men Decibelle älskade sin husse så mycket att hon klarade det galant med bara lite saknad i början.

Efter ett par månader flyttade de tillbaka till Åland denna gång för gott. Hon växte och växte, blev större och större och vid 8 månaders ålder hade den lilla sjukilos parveln växt och blivit en 24 kg schäferdam, stark, självsäker och ståtlig.

En dag lämnade husse henne ensam utanför affären för första gången, det gick bra men efter en kort stund hörde husse hur hon skällde och ylade utanför. Då står en alkoholist och skrämmer henne och plågar den stackars valpen. Det var dagen hon tappade all tilltro för okända män.

Sen kom trotsåldern, vaktinstinkten växte och hon började vakta hemmet och husse. Hon lärde sig mer och mer när husse lade massor med tid på henne, hon lärde sig trick efter trick och en dag när husses pappa gav mat till henne så glömde han säga varsågod. När husse sen kom hem sex timmar senare stod snålvattnet upp till knäna och Decibelle stirrade på matskålen. Husse skrattade och tyckte synd om sin lilla donna men var samtidigt oerhört stolt över sin väldresserade vovve.

Tiden gick och hon blev starkare och starkare, en ny matte kom in i bilden med två stycker kompisar till henne. De lekte, de sprang runt på stallbacken och åt hästbajs, var ut och red flera dagar i veckan. Lycka.

Tiden gick och hon blev smartare och smartare, husse var ute mycket med henne och tränade, hon lärde sig mer och mer och kunde gå lös var som helst. Men avigheten mot okända män växte.
Med tiden ökade hennes kunskap men också hennes instinkt. Världens snällaste hund hemmavid, väluppfostrad och snäll om än lite gapig. Men problemet med okända blev värre och värre. Husses mammas pojkvän skrämde henne i misstag en natt och hon blev rädd och visade sig aggressiv men allt gick bra.

Vid nästan två års ålder började hon visa aggression mot okända människor, från att ha varit social till avig. Husse var villrådig men lade sitt hopp till kastration. Vid operationen fann man en tumör och så snart hon kommit hem och repat sig efter operationen var hon som förbytt igen. Alla agressioner var borta men skällandet fanns kvar. Husse tränade hårt med henne. Nymatte försvann ur bilden och Decibelle blev sakta mak bättre. Lydnaden satt perfekt sånär på att jaga katter och problem med andra tikar. Alla i hennes lilla familj var älskade, hon tog hand om familjen när någon var ledsen, kröp in nära och kramades.

Sen följde den bästa sommaren i hennes liv, en ny matte kom in i bilden som hon älskade över allt annat, nästan så att hon älskade henne mer än husse. De var på stranden alla dagar, tog många långa promenader, simmade, tränade och lekte.

Hon var en hund som älskade alla i hennes närhet, hon älskade alla långa promenader, all träning och alla myskvällar hemma. Hon var perfekt.
Husse var lycklig, hon hade äntligen blivit en trevlig hund. Hon hade accepterat husses mammas pojkvän och de hade blivit goda vänner trots de tidigare problemen.

Hon var vacker, 32 kg tung och lydig, hon fick ofta springa lös o bära på pinnar, träna sök och lydnad och tillomed en sväng agility som hon älskade. Hon var en fantastisk hund. Lyckan formligen rann ur hennes porer.

Men så kom dagen då hon angrep en joggare när hon och husse var på promenad. Helt utan orsak och förvarning. Då detta var fjärde gången hon gjort ett hotfullt utfall som kunde slutat illa insåg husse att det inte fungerade. Trots att hon var lydig, fick gott om motion och leka med hundkompisar så visade hon sig vara opålitlig, det var bara en fråga om tid innan någon skulle fara illa av hennes oregelbundna utfall, de enda råd som fanns var att isolera och använda munkorg från erfarna och erkända hundexperter trots att hon var så bra på alla sätt förutom detta.

En dag gick de på promenad, hon fick ha med sig sin favoritleksak för nu spelade det ingen roll mera om hon tappade bort den. Hon fick springa på stranden som hon alltid velat men inte fått för att hundar är förbjudna. Hon fick bada, springa i kärr och bara vara lycklig tillsammans med husse.
Sedan blev hon ännu lyckligare när hon fick komma med och åka bil med husse, det var helt klart en av hennes favoritsaker att göra!
De anlände till veterinären.

De gick in på ett rum och hon var glad, för det var hennes favoritveterinär som kom in i rummet. Men hon kunde inte förstå varför husse var så konstig.
Hon fick en spruta i benet som sved lite men det gjorde inte så mycket, hon var lycklig ändå.
Efter en stund blev hon sömnig och lade sig ner, husse klappade och krusade henne och berättade hur mycket han tyckte om henne.
När hon lagt sig ner för att sova fick hon en spruta till som fick henne att gå i djup sömn, hon skällde lite i sömnen och sprang lite som hon brukade. Efter ytterligare en spruta tog det fem minuter innan hennes hjärta slutade slå.

Två minuter senare, 15.12 den 25e Oktober 2012, som en ballong som spräcks försvann hennes själ. Hennes närvaro försvann och det sista hennes själ hörde innan den försvann ut i etern var husses ord.

Godnatt Decibelle - Husse älskar dej

Framtidsutsikt

Pappa: Du ser trött ut

Jag: Jo, det är lite jobbigt just nu

Pappa: Jasså vaddådå?

Jag: Nå pengar är utmattande när man måste va så jävla noga heltiden, jag längtar tills man e klar med skolan o jobbar heltid.

Pappa: Det blir inte bättre, tro mej. Spelar ingen roll hur mycket pengar man har - så har man aldrig pengar så det räcker, ju mer man har, desto mer går de på skit.


Tack pappa, way to motivate.

Puppyeyes

Min hund är en parasit, en evolutionärt lyckad varelse. Medans vargen tillnärmelsevis är utdöd - 200 000 levande individer i världen - så är hunden, den direkta arvtagaren till vargen, blomstrande som ras. bara i USA finns det 70 000 000 hundar som husdjur.

Hundar har lärt sig en massa saker som vargar inte kan, t.ex. att förstå när vi människor pekar på saker - det är hunden ensamma om att förstå. De förstår om vi har ögonen öppna eller stängda, kan använda uteslutningsmetoden m.m. det är de också ensamma om att förstå i hela djurriket.

Min lilla racka märks det tydligt på att hon förstår lite mer än man väntar sig alla gånger. Hon brukar ställa sig med sina puppyeyes bredvid sängen för att få komma upp och sova med husse. Det är extremt svårt att motstå en hund som ser ut att börja gråta. Men jag var hård igår, jag sade nej. När älskling är hemma så är det inte hundar i sängen.

Men igår gjorde hon någonting hon aldrig gjort förut, hon tassade iväg till vardagsrummet, för att sova i soffan antog jag men jag hade fel. Hon grävde runt i sin leksakslåda en stund och tassade sedan tillbaka till sovrummet, presenterade sin leksak som tribute till mej och betalning för att komma upp i sängen.

Hon var inte ett dugg intresserad av att leka utan hon försökte byta sin finaste leksak till mej, för att få komma upp i sängen. Ja.. det gick ju som det gick.

FYI så produceras samma hormontopp av oxytocin när man klappar sin hund som när en mamma hanterar sin bäbis. Det är hundar också ensamma om. Hundar skapar alltså hormonellt samma signatur som ett nyfött barn gör hos sin mamma - det är ett ganska starkt band.

Var e du ifrån?

Gubbe: o var e du ifrån få

Jag: ja asså mariehamn

Gubbe: nej jag menar vilket land, du ser utländsk ut. Då måste ha en förälder som är det då.

Jag: asså mormor e ju från ryska karelen

Gubbe: jaja, du sjunger bra då!

Härligt med gamla fördomsfulla gubbar.

Det handlar om rättigheter

Häromdagen var jag och älskling på kantarellen för att handla inför att bjuda tjocka släkterna på middag. Kantarellen är, för de som inte är ålänningar, en matvaruhandel som är onödigt dyr jämfört med sina konkurrenter. De har en fräsh salladsavdelning vilket min flickvän hävdar att är avgörande i valet av matvaruhandel - trots mina logiska resonemang gällande innehållet i våra plånböcker i relation till vad vi skall ha. Jag vann inte den diskussionen.

I kön noterar jag att hon plockat på sig bananer.

Jag: De där bananerna ser väldigt små ut.

Flickvän: Ja? Du kan gå o hämta nya bananer då om det är så viktigt att de är stora, jag valde de där bananerna för att jag tyckte de såg bra ut, men för all del byt ut dem, vad bryr jag mej.

Jag: Jag känner faktiskt att det är min rättighet i det här förhållandet att påpeka att bananerna ser små ut, utan att ha på agendan att byta ut nämnda bananer.

Flickvän: Jaha.. Jo det är såna dvärgbananer.

Väl hemma börjar vi förbereda för middagen och där ingick ett moment att smeta in ballonger i olivolja.

Flickvän: Asså, de här ballongerna är väldigt hala.

Jag: Ja? Det är för att det är olja på dem, de måste ha olja för annars fastnar chokladen och det blir ett helvete att få lös ballongen, jag kan göra det här så slipper du halka runt om det nu är så jävla halt.

Flickvän: Jag känner faktiskt att det är min rättighet i det här förhållandet att påpeka att ballongerna är hala utan att ha på agendan att förändra nämnda halka.

Touche... det är allt jag har att säga.. touche.

Nästan så jag behöver göra henne på smällen

Min bil. Jo ett till inlägg om min bil. Den har ett komplicerat stereosystem med en rackarns massa sladdar.

Den har en DVD spelare och tre skärmar. Jag har lite trubbel bara att rättfärdiga att jag har det i bilen.

Jag tänkte att jag får göra tjejen på smällen bara så har vi unge sen som kan titta på film när vi åker nånstans. Fast jag lär ju hinna byta bil innan ungen är gammal nog att förstå att titta på film...

Jag börjar känna att det inte direkt är motiverat att ha hemmabio i bilen...

Ny bil

På siståne har jag vart rätt inaktiv, i somras för att jag var kär, på siståne för att jag drunknar i saker som händer i riktiga livet. Nåt jag pysslat med nu på siståne är att köpa ny bil. Jupp. Gick länge o tänkte att en ny bil sku va trevligt, så bara att sätta upp en budget. Desvärre var min budget hälften av vad den var innan euron rasade men, de e bara att hoppa upp på hästen igen.

Nå, bodde på blocket.se ett par veckor innan DEN dök upp. Bilen. DEN skulle jag ha.
Det var en torsdag kväll när den dök upp, fredag eftermiddag var jag påväg till Degerfors, en liten skithåla norr om örebro. Långt ut på landet. Man hörde banjospelande och halmtuggande i varje knut. Jag var nu i volvoland.

Halvvägs dit kom jag dock på att; hmm, om bilen inte är bra o jag inte köper den... så är jag mitt i ingenstans utan färdmedel eller ström i telefonen. Kändes dumt. Just då hoppades jag lite extra att bilen skulle vara så fin som säljaren påstod över telefon... men det vet vi ju alla. Alla försöker alltid att lura en.

Men OTROLIGT nog var bilen i precis och exakt det skick han beskrivit den. Dvs nyskick. Pengar bytte ägare och jag satt nu påväg hem i dennahär.

Det sista Vt som saknades. Villa, Volvo och Vovve - check.

Har åkt runt i den ett par dagar nu och bekymrat mej över att lite då o då låter den "PPSHHHTTHTHHT" så att jag blir livrädd.
Den gjorde det första gången i 170 på motorvägen. Sen har den gjort det lite då o då efter det med.

Det är tydligen dumpventilen. den ska låta så.. tydligen.

I övrigt är den ett as att köra, den är lixom lite för snabb stundvis. När jag skulle köra om första gången med den höll jag på att köra av vägen. Det gick 80 ungefär o jag tryckte ner gaspedalen fullt... för det brukar jag göra när jag kör om. Bilen växlade ner automatlådan som jag förväntade mej... men sen bröt helvetet lös. Framhjulen började spinna, bilen skrek och stegrade sig. Allt blev suddigt och nån enstaka sekund senare var alla andra bilar små prickar i backspegeln. INTE vad jag väntat mej av en gammal volvo.

Så jag har konstaterat att jag kanske ska ta det lite försiktigt...

Skitbesviken

Ibland sitter man o ska bajsa. Man är lite hård i magen och får inte ut nånting. Det händer. Så man läser lite nyheter, kollar lite 9gag, skickar ett sms till en vän, läser en bok. ja o allt annat man gör när man väntar på bajset. Man är ju bajsnödig och vet att förr eller senare så kommer det.

Efter ett tag så börjar man bli irriterad. varför kommer inte bajset? Man försöker stå på huk över toaletten lixom lätta rumpan lite så att man ska få lite tryck. Sen klämmer man lite.

När det inte funkar så klämmer man lite till så att blodkärl i ögonen börjar spricka och man börjar bli lite yr av syrebrist. Men icke. bajset bara sitter där. hånar dej.

Man börjar lirka lite, kanske sitta lite på kant, luta sig bakåt och lyfta ena foten för att försöka lura ut bajset litegrann. Inget resultat.

Då försöker man massera magen lite, hoppas på att kunna trycka ut det manuellt. Någonting händen.
Magen kurrar till lite. Nu kommer det.

Och FATTA besvikelsen när det lossnar och man tömmer sig fullständigt, till den milda grad att man börjar frysa, på ungefär en kvarts sekund.

Allt det arbetet för 0,25 sekunder bajs. Massor av arbete för ingenting.

Logic win

En vän gjorde en sån logic win idag;

"fan alltså... blev och fundera på om jag har nån fet människa på fb som kan ta illa upp

rolig tanke just. Såg en unge jaga en kanin på gården här utanför när jag gick hem

Man ska inte jaga oskyldiga djur så min första tanke var förstås att säga åt fanskapet att låta bli

men...

sen slog det mig att den där tjocka ungen är fan i större behov av motion än den där kaninen är av räddning

låt tjockisen springa, för det är fan inte lätt att hitta motivation att börja träna igen efter att man väl har slutat"

Killar, varför kissar ni överallt?

I helgen var jag och älsklingen i göteborg, vi gick ut och åt middag med goda vänner, drack öl och hade det trevligt i största allmänhet. Vid ett tillfälle blev jag kissnödig, vanan trogen gick jag till toaletten för att kissa. Det var som vanligt.

En äcklig herrtoa med papper över golvet, kiss överallt och en genuin stank av död, förtvivlan och krossade drömmar. Som vanligt med andra ord.

Senare på kvällen blev jag kissnödig igen, kan ni förstå, och då gick jag återigen till toaletten för att kissa, men herrtoan var upptagen. Lite i gasen kände jag att - heck - vem bryr sig om jag använder tjejtoan?

Jag har, måste påpekas, aldrig gjort det förut, använt tjejtoan that is.

In steg jag i tjejtoan, jag möttes av en fräsh doft av sommarängar, nybakt bröd, kärlek och förståelse. Där stod levande ljus vid handfatet. Det spelades musik från ett par dolda högtalare och man kände djupt inom sig att; här... här kan jag sitta o bajsa i lugn och ro.

resten av kvällen gick jag bara till tjejtoan, slog mej ned, njöt av hur rent och fräsht det var, njöt av att inte behöva få kväljningar av att andas där inne. Jag lämnade det lika prydligt som det var när jag kom in, redo att axla ansvaret för att dricka nästa öl.

Men det här har lämnat mej med frågan, vad är det för fel på killar? Seriöst, det är nåt allvarligt fel - hur FAN kan det bli så äckligt där inne när tjejerna uppenbarligen klarar av att hålla det så fint. Vad händer med killar när de är ute? Gör de så hemma med? lixom tappar de balansen så att de kissar över väggar o allt, river ner toapapper och spyr i hörnet.... VEM i hela friden har så dålig kontroll på sin penis att de kissar över väggar o allt.

vissa behöver fan utbildning i penisettikett tror jag.

Grattis nr 2

Jag blev konfronterad av mitt förra inlägg av en vän som hävdade "vaddå, så vad är det att säga grattis på en födelsedag då, lixom som om det vore en bedrift att blivit född och överlevt ett år till, det är la inget speciellt egentligen"

Ja men där har min vän fel. Det är en bedrift att födas och leva. Låt mej förklara varför. De flesta - de absolut allra flesta - är döda. Av alla människor som någonsin levt så är det en väldigt väldigt liten del som faktiskt fortfarande är vid liv. Så i ljuset av att du tillhör en liten promille av folk som inte dött (än) så kan det faktiskt ses som en bedrift att just leva.

Sen finns det de som anser att grattis hör hemma i alla situationer som är positiva för en människa. "mmm, den här oxen var så jävla god!"
"GRATTIIIIIIS!"
Men nånstans får man väl fan dra gränsen ändå.

GRATTIS!

Varför säger folk grattis när man blivit i förhållande? Har sett det på andras facebookuppdateringar och på min egen med. lixom. Varför?
Vad MENAR de här personerna med grattis?
Det normala kan man tycka är att "hey, nice" o så klickar man på gillaknappen.
Men -grattis-?

Vad betyder det? "Grattis - du har lyckats med något alla trodde att du INTE skulle lyckas med" Som om det vore en bedrift.
Man säger grattis om nån vunnit en match i valfri idrott, man säger grattis om nån fått nytt jobb. Att säga grattis när man fått ett förhållande är lite som att säga grattis när man bytt stereo i bilen.

"ååå grattis, va roligt att du köpt nya högtalare"

Nej, grattis kan ni säga när jag gift mej. Det är lite mer som en födelsedag. Fast in i ett liv där du som karl aldrig mera har rätt.

De tar sig sa mordbrännarn!

Har varit på 50 års kalas i helgen med 60 tals tema o min flicka är helt klart vackrast i världen... så länge hon inte är medveten om att man tar bild förståss. För hon har lixom en grej att om hon vet att en kamera är närvarande så är det som att hon gör sig mindre vacker med flit! Men ibland lyckas man knipa henne när hon inte märker det.  typ som när hon sminkar sig o har jättejättebråttom och inte alls tycker att jag ska störa.

Själv hade man smoking o backslick, helt nice, hoppas på fler tillfällen att använda smoking.

Faktum är att det börjar kännas som att det tar sig trots att jag tycker det är vansinnigt tråkigt på gymet just nu. Motivations och lite formsvacka, men det SER ju ok ut iaf.

"Du är ju bra på att äta för att vara artig"

Det är en av mina stora egenskaper till varför mina vänners mödrar brukar gilla mej. Jag gillar att äta. Min flickvän brukar plocka bort bullar och annat för mej för att jag inte ska rulla hem men jag menar att man måste ju äta för att inte såra någons känslor.

Ofta får jag höra "älskling du BEHÖVER inte äta för att vara snäll" Jag tror att hon egentligen menar "Älskling jag vill INTE att du ska bli fet" Hör också ofta "ta en banan" men jag tror hon menar "ät inte en billys pizza till kvällsmat"

Jag är bara lite rädd att hamna på kaloriminus, dvs äta för lite kalorier, så efter 1 kg köttbullar och potatisklyftor dricker jag gärna en liter mjölk.. Ni vet, för att inte riskera få i mej för lite mat. Jag KUNDE ju bli smalare o ännuvärre... SVAG!

Sen är det ganska trevligt att kunna ställa koppen med chokladmjölk på magen när man tittar på film.

O det skulle vara rätt manligt att väga dubbelt så mycket som tjejen. I valrossvärlden är det fint.

Enda orsaken till att vissa lever...

Lunch kl 11.30 idag, torsdag

Syster: Höhöhöhö jag läste "moron" te istället för "Marocco te" höhö
Jag: Höhö, moron
Älskling: Höhö, moron
Kille vid baren: Kallar ni mej moron, vittu jag spöar ner er, kom igen bara

Somliga lever verkligen bara för att det är olagligt att ta livet av dem.
Han va int så stursk när jag sa åt honom att lugna ner sig o bete sig som folk sen iallafall.. människor asså.

Panchis

Pappa: Kommer ni ut till sommarstället i helgen då? Jag tänkte röka lite flundror o så
Jag: Jag vet inte om jag hinner, ska på cirkus med Älsklingen
Pappa: Du har aldrig tid, du är fan som en pensionär, jämt nåt att göra!

Idag har jag bara bytt rett upp fakturor, bytt broms på bilen, fixat handtaget på bilen, klippt gräs och pluggat. Semester var det ja..

Deja Vu någon?

Bilen

Jag: Hej pappa, jag behöver låna mercan för att fara o handla

Pappa: Okej, nå nyckeln är...

Jag: Asså jag sitter redan i bilen o e på väg...

Pappa: Ja asså, jaha. okej.

Jag frågar ju iallafall..

Varulv

Legat o vridit mej i flera timmar, kollade månkalendern, se på fan imorrn är det fullmåne. Vissa tror att det inte har samband, att det är psykologiskt. Men av erfarenhet så har jag svårt att sova när det är kring fullmåne. Känner mej också extra orolig, antagligen av sömnsvårigheterna.

Vissa påstår att det har med förväntan att göra, men jag har svårt att tro det iom att jag har noll koll på när det är fullmåne, kolöar bara upp det om jag har svårt att sova.

Andra påstår att det är för att det är ljusare, men jag har mörkläggningsgardiner.

Nej, det är min fasta åsikt att gravitationsskiftningar pga månavstånd som defacto påverkar oceaner rimligtvis borde påverka oss människor som består av 70procent vatten och har tydliga fluktuationer i bland annat cerebrospinalvätskan.

Eller så är jag bara varulv... e ju hårig nog för att kvala som varulv.

Grr...

Grunting

Igår snubblade jag över en video på youtube, reklam för en gymkedja som heter "planet fitness"
Jag blev helt ställd, vad är det för ena jävla idioter?

De har ett sk. "Lunk alarm" på sina gym, dvs ett larm tjuter om någon stönar när de lyfter eller om de ställer ner vikten för hårt! Seriöst? Det här är definitionen på discogym. VARFÖR i hela friden skulle någon vilja gå till ett sådant gym? Om du aldrig stönat eller ställt ner vikten hårt - guess what, du är troligtvis fortfarande jävligt svag och saknar muskler. Jag blir riktigt upprörd!
Och sen har de inga böjställningar utan privattränarna lär folk att använda smith-maskinen, omg, det upprör mej ännumer! Att sk PTs lär folk använda smithmaskinen, detta ska va PROFFS på träning men de lär folk använda den där dödsställningen.

För er som inte visste det så är smithställningen en skivstång som sitter på två skenor. Och vad er PR än må säga om den så får ni här höra av mej - som proffs inom området, aktivt arbetande med snart en bachelors honorary degree och en DO titel i ryggen och expert på anatomi. Om du vill förstöra dina leder så är smithställningen ett ypperligt sätt att göra det på.
VARFÖR? ställer du dej frågan. Jo en normal - naturlig - rörelse är inte spikrak, den är lätt kurvad med vissa kompensationsgungningar kan vi kalla de på lekmannaspråk, smithställningen tar bort de rörelserna. Gissa vart den kraften går? Just det, rakt in i dina leder. Gissa hur bra de mår av att inte röra sig naturligt efter ett par år? Vi kan ju säga som så att det ger mej jobb. Framförallt i böjen, perfekt sätt att förstöra sina knän på. I should know, har sabbat en axel redan i en sån maskin i mina tidigare år inom träning. UNDVIK maskiner så långt det bara är möjligt.

Fria vikter och kabelmaskiner är de enda jag godkänner. ALLA maskiner som isolerar rörelser - går fetbort. tillomed bicepscurlen när du sitter ner med armarna över den bänk.
Sen har jag SETT pts lära ut latsdrag eller militärpress bakom huvudet. Hejdå nyckelbensleder och axlar säger jag! VARFÖR i hela friden skulle man dra ner någonting bakom huvudet? Har du NÅGONSIN dragit upp dej i ett träd som liten genom att dra grenen BAKOM huvet? Nej, för det är inte en naturlig rörelse.

och SKOR! Jag ogillar skor. De flesta skor sänder in dej i en livslång dålig hållning och framförallt ländryggs och knäproblem att vänta. Jag har hittat EN sko jag känner att är rätt okej. Vibram Fivefingers, du vet, de där creepy looking skorna med tår.
För gissa vad - våra fötter - de är SKAPADE att gå med, evolutionen har sett till att de har bästa möjliga funktion, varför skulle du vilja förändra det med ett par skor med mjuk, upphöjd häl?

Bara titta på gymet nästa gång du går och ser nån knäböja med sina sneakers på? De böjer sig jättemycket framåt och går inte ens i närheten av godkänt djup (övre delen på låret skall vara minst horisontell) Sen tittar du på en bäbis som just lärt sig gå, de mina vänner gör en PERFEKT knäböj utan att någonsin tränat på det

någonstans på vägen försvinner det - o jag skyller på dagens skor i majoritet.

Förr i tiden, på medeltiden - så hade man HELT andra skor. För då gick folk naturligt, skorna var där för att skydda mot underlaget, inte för att modifera viktfördelningen i dina fötter.

Ta en titt på en äkta medeltida sko, notera hur den snarare lutar BAKÅT än framåt som dagens skor, vilket tvingar foten till att ta upp vikt så som den är skapt för att göra.

Dagens skor har supinationsstöd och pronationsstöd och whatnot, jag har skor med supinationsstöd t.ex. men de är BARA till för att springa i på hårt underlag. Men jag ska kassera dem till fördel för ett par Vibram Fivefingers och försöka att inte springa på asfalt.

För om du tänker på det, om din fot är utåtvänd t.ex. VAD hjälper det att lägga in ett stöd som vänder den inåt igen? "den vänder foten inåt ju" tänker de flesta. Det är sant, men har du nånsin funderat på vad det innebär? Det innebär att du YTTERLIGARE tar bort funktion från fotens muskler att själv korrigera problemet vilket leder till att det blir ÄNNU värre.

Okej men enough om skor.

Det jag vill ha sagt att folk stönar och smäller med vikterna på ett riktigt gym, det är för att de är starka och antagligen gör mer rätt än vad du som inte stönar och smäller med vikterna gör.

Undvik gym med parkettgolv, du kommer aldrig bli vältränad i en sån miljö.

Byt skor o träna dina fötter innan det är för sent.

Ta det från en kille på 79 kg som lyfter 2,66ggr sin egen kroppsvikt från marken, vi har alla varit nya i gymet, men fråga dej alltid - "VARFÖR gör jag den här övningen, vad vill jag få ut av detta? Är detta en naturlig rörelse? nåt jag skulle göra i verkliga livet?" så kommer du långt och undviker många skador.

O använd inte den där eländiga smith-ställningen

jag tror det var allt. nu fick jag ut min irritation lite. Det känns bra. Sänka sina glukocorticoidvärden med lite konstruktivt agerande.

JA asså jag e lat

Jag har inte skrivit nåt, jag vet. det är sommar och min kära dam e hemma så jag har haft slim to none inspiration att skriva. har inte ens suttit vid datorn på en vecka, den du.

jag har lixom börjat leva lite i riktiga livet istället, är ute, klipper gräset på gården, tar hand om mina växter, mekar på bilen, hånglar med min flickvän, dricker vin med vänner, snusar, svär, spottar och ja. lever. Jag kommer igång igen, oroa er inte. det är lixom bara lite... semester såatt säga

Shit my sister says

Asså den där fågeln.... Titta på den... Den bara flyger där O letar fisk. Sen fångar den fisken och äter den... 

Sen flyger den hem o spyr på sina barn. 

Dåligt samvete

Syster: Asså... jag har jättedåligt samvete idag

Jag: Jasså, vad har du gjort?

Syster: Jag skulle lixom öppna fönstret i pojkvännens lägenhet... o där utanför har en spindelmamma byggt bo. Jag var rädd att de skulle ta sig in i lägenheten så jag sprayade dem med hårspray. De små spindelbebisarna blev bara som små klumpar men mamman försökte fly och eftersom det var hårspray på nätet så kunde hon inte klättra o eftersom det var hårspray över henne så kunde hon inte göra ny tråd. Hon kämpade sig uppåt, det gick långsammare och långsammare och till slut stelnade hon.


Jag: Det gjorde nog inget, det regnar ju inte idag


Syster: Det betyder att hon inte är död! ... än...  Jag känner mej så dålig...

Prioritet

Jag är inte helt säker på att diskussionerna i mitt förhållande följer mallen för hur det brukar vara i andra förhållanden..

Jag: Ääääälskling, kan vi träna innan vi åker till dina föräldrar imorgon?

Flickvän: Men dåååå blir det ju ganska så sent före vi kommer ut väl?

Jag: Men jag vill jäääättegärna träna :( e klar från jobb halv fyra så om vi åker på stubben kan vi köra ett snabbt pass o va ute till runt sex?

Flickvän: Okeeejdåå. gym + Alexander kan jag inte säga nej till!

Jag: Hurra! Du e bäst!

Andra killar har fotboll och TV-spel... Jag har gym.

Tragiska dagar

De senaste dagarna har jag inte gjort mycket vettigt, har mest legat i soffan, kollat på serier, ätit skräpmat och tyckt synd om mej själv.
Inte för att jag har nåt att tycka synd om mej för. Mitt liv är ganska sweet.
Men det har jag gjort.

Insåg dock hur illa det är när jag sitter o tittar på serier med min stora kopp fylld med öl och börjar leva med i Cougar Town och efter ett avsnitt skrockar jag för mej själv o säger högt "ojoj, det var roligt"

Alla har sina perioder.

Imorgon kommer min flickvän hem, hon är lite av min morot för att ha en vettig dygnsrytm och göra saker. Damn jag städar ju ovanligt ofta nuförtiden och äter frukt.
Sen säger jag åt henne att jag minsann inte tänker städa tills hon kommer hem för nu får hon allt leva med hur jag har det här hemma och sen tar jag lite credit och spelar ödmjuk men fantastisk när hon kommer hem och berömmer mej över hur fint jag har det hemma fast jag inte ansträngt mej.

Jupp. kanske inte borde skrivit det här före hon kom hem dock. Men vafan, I like living on the edge.

Sommar o sol

Börjar äntligen bli sommar, var ut med Albanus idag o lyssnade lite på ministrar som diskuterade o grejer. Väldigt intressant o höra hur toppolitiker resonerar när de tar beslut. Insåg att jag verkligen är på en på toooook för låg nivå för att leda landet. Damn, att de orkar. Kudos till det asså.

Bara hunden

Äääälskar att springa i högt gräs o leta pinne!

Karlakarl

 Idag har jag jobbat på gårn sinni, manövrerat tvåtaktsmaskiner som trimmer, häcksax och gräsklippare iförd enbart shorts och solglasögon. Det tog tre timmar! bifogar bild nedan så förstår ni kanske hur illa det var innan om det tar tre timmar att ordna upp den lilla plätten! Notering till framtiden är att långbenta byxor och t-shirt är att rekommendera när man mejar ner brännässlor....

Sen hjälpte jag mamma flytta in sin nya säng i sitt rum o så monterade jag ned hennes gamla som jag ska ta över. 20 cm extra i sovrummet klagar jag inte på, spec när det är dyra fina madrasser istället för mina sunkiga IKEA som jag har nu.

jag har ingen bild på det så ni får en bild på vad Decibelle tycker om att bli borstad istället.

Gubbar på en gräsmatta

Jag förstår mej inte på fotboll. Jag ogillar fotboll. Väldigt mycket.
Folk spenderar hela sina kvällar, massor av pengar och investerar enormt emotionellt i en sport som går ut på att några gubbar springer runt på en gräsmatta och sparkar på en uppblåst skinnbit.
Jag brukar meddelas att jag är en jävligt karlig karl, jag boxas o lyfter stora vikter och har hår på bröstet. Jag har skägg - inte nåt litet fisskägg utan en rejäl skogshuggar-man. Jag vet hur man fixar bilen, jag klipper gräs o häckar och kliar mej på pungen.
Men jag förstår mej verkligen inte på fotboll. Jag skulle inte kunna sparka en boll rakt om mitt liv så hängde på det.

O det är jag inte ensam om, majoriteten bekanta runt mej, främst kvinnor, fräser över att fotbollen tar upp så mycket tid på tv. Men där ligger jag steget före - jag har inte ens TV. just det. Jag drog aldrig in antennkablar i min lägenhet när vi byggde det. De visar ändå bara sport på alla kanaler. Sport och program om tjockisar och allehanda förlorare.

Hur kan en såndärn sak, elda upp folk så mycket?
Majoriteteten eldas dessutom upp hemma i soffan, jag hade kunnat ge nån form av förståelse för de som faktiskt SPELAR fotboll, men att ligga hemma i soffan o skrika med bitar av ostbågar flygande åt samma håll... Vad är grejen lixom? DU har inte åstadkommit nåt, det är inte ens en av dina vänner eller bekanta som åstadkommit nåt....
Fotbollsspelarna är DINA Justin Bieber - fotbollsfjortis e va du e. There, I said it.

Jag funderar på att lära mej saker om fotboll. Mest vem folk hejar på och sen hålla reda på hur alla matcher gått. Bara för att kunna säga till folk

"Hur går fotbollen? Går den bra?" Varje gång deras lag har förlorat.

Int för att jag föstår mej på hockey heller. Men de killarna är iallafall inte fjollor som börjar gråta när motståndaren tittar på dem...

Positiv förstärkning

Jag har sett mej som en bra pojkvän. truthgun to my head, har väl kanske inte alla gånger varit det. Men jag vill ändå se att jag har bra kvaliteter och inte allt för mycket ett work in progress.
Min kära flickvän poängterar ofta detta, att jag är den bästa i världen och helt perfekt.

MEN.... Det finns småsaker som får mej att känna att hon lurar mej. Att det är ett spel för gallerierna, att hon förändrar mej - med flit!
Vi kan ta ett exempel på vad jag menar. Jag är ingen fruktätare. Jag gillar smaken på frukt men jag äter den inte. Jag köper aldrig frukt och gör jag det så blir den gammal.
Nå. NU äter jag frukt. Varje frukost petar jag i mej ett äppel eller en banan, frivilligt. Jag tänker på att Hon vill att jag ska äta frukt, för frukt är nyttigt.

När jag ätit min frukt och mina nötter och frön så springer jag likt hunden som hittat en död fågel i skogen, till Henne och basunerar ut att JAG har minsann ätit frukt!
Hon piper formligen av förtjusning, klappar mej på huvet och säger att jag minsann är SÅ duktig och helt fantastisk! Jag blir så glad att hon tycker om mej att jag viftar på svansen. Bildligt talat då...

Men idag slog det mej, sådär gör jag med hunden! Det är positiv förstärkning! Djuret gör nåt bra som du uppskattar och vill att djuret skall fortsätta med - alltså belönar du det beteendet.

Mitt liv är en lögn, det var aldrig jag som hade makten. Om 10 år sitter jag där, skallig och kan inte säga annat än "ja älskling" - det är såhär det börjar!

Unfriended

Är det bara jag som myser lite inombords när man tar bort någon som vän på Facebook? Jag känner stor tillfredsställelse när jag gör det. Lixom "Där fick du, din rackarns jäkel!"
Jag har över 400 vänner på facebook. har haft över 500.
Jag har en form av prioritetstänk när jag tar bort folk. Jag tänker
1. Skulle jag hälsa på dej på stan?
2. Är du någon som jag eventuellt i framtiden skulle ha nytta av?
3. Tycker jag om dej över huvudtaget?

fyller du någon av dessa kriterier så får du vara kvar.
Fyller du inte dem. Ojoj va jag myser när jag klickar bort dej. Utöva facebook makt värmer mej lite.

Fast skulle jag decimera listan till folk jag faktiskt tycker om... ja då skulle det inte vara många kvar. Vissa vill man ju bara stalka.

Jag tycker om min flickvän...

...mer än bacon.

Jag gillar VERKLIGEN bacon.

Egenföretagare

Vi täljer guld med fällkniv, vi badar i pengar och är självklart ohederliga.

I utbyte avsäger vi oss rätten att vara sjuka, förkylning på arbetsdag finns helt enkelt inte. Kan man stå upp, så kan man jobba. Jag insåg att jag nu är egenföretagare när jag planerade min semester. För er anställda kan jag meddela att egenföretagarsemester innebär att jag under juli månad börjar jobba kvart i tio på arbetsdagarna istället för åtta. Dvs jag kan stiga upp klockan åtta istället för klockan sex!

härliga tider

Svärfamiljen

Jag har träffat svärföräldrarna för första gången den här helgen. De bjöd på en massa gott med anledning av bästaste födelsedag. De ställde fram nån form av gulvit gele framför mej och sa; "smaka"
Jag kände mej lätt tveksam och frågade "vad är det?"
"Vi berättar när du har smakat"

Jag inser att jag förmodligen inte skulle dö av att smaka på det, namnet kalvdans lät väldigt suspekt och jag har traumatiska minnen från barndomen när de coola killarna säger "smaka då, det är inte farligt, vi berättar sen vad det är" Det brukar inte vara nåt trevligt kan man ju säga.
Mina tankar går direkt till nån form av inälvor.
Svärfar börjar prata om kalven de förlöste igår och jag får den där känslan av att du just ätit nåt som kommer att förta mej från viktiga kroppsliga funktioner som hjärtslag och respiration. Kan det vara det?

KAN det vara nån form av rester från förlossningen av en KO? Min mage började kurra lite efter att jag svalt första tuggan. Osäker på om jag skall behöva spy trots att det egentligen bara smakade som kall gröt.

Men det var inte det. Det var bara råmjölk. Dvs nyförlöst-ko mjölk.

Svärfar tittade på mej med dömande ögon som sade "ät... ÄT, visa att du är värdig min dotter"

Min flickvän plockade bort tallriken och sade "du BEHÖVER inte äta"
Svärfar höjer ett ögonbryn, tittar på sin dotter samtidigt som han tar tallriken och ställer ner den lite extra hårt framför mej. "Låt... honom... äta..."


Jag åt. Jag visade min värdighet, jag tog det som en man. Jag åt upp nästan hela biten. Svärfar nickar gillande och slevade i sig sin bit.
Barriär ett avklarad. Välkommen till familjen. Nästa gång jag ser honom kommer han vara en mörk silhuett i dörrhålet med ett par stövlar i näven klockan fem på morgonen. Jag är säker på det. Jag måste inom en inte allt för snar framtid mjölka en ko. Eller köra traktor.

Det är lite som Fearfactor det här med bondfamiljer.

Gubbajävel

Jag har nog blivit gubbe, jag e trött klockan elva på kvällen, jag ser inte alls att det skulle vara skoj att gå ut o festa o dricka sig full, jag stör mej oerhört på alla glopar som springer runt o super på stan när jag ska gå ut med hunden.

Näh you have your happy hour, I have mine. tacka vet jag gymet.

e duktigt stolt över min kära flicka idag som gjorde ett lyft på 100 kg marklyft utan större bekymmer, det är ganska bra med en kroppsvikt på 54 kg.. det är tillomed lite jävla bra!

O så en till bild på mej, för att jag e så nöjd. Det är min blogg. Jag e bara så fantastiskt nöjd över mina resultat ;) jag varnade er i det första inlägget att det skulle vara såhär :P

Färdigstädat!

Som ni vet har jag städat, för att jag får hit en vacker liten underbar bästaste fin sak! O en vackerlitenunderbarbästastefin sak förtjänar att mötas av en vackerlitenunderbarbästastefin lägenhet!
Så jag har gjort en complete overhaul på lägenheten, ALLT är städat. så här följer lite skrytbilder förutom på kontoret. för det ser alltid förjävligt ut... men det är mitt rum..... mitt.

Note to self

När det står "flytande" på limtuben så menade de verkligen -FLYTANDE-
Ja. jag har limmat på mej. superlim som fräter. skitkul.

Jag städar som en riktig karl

Dvs jag är rätt dålig på det.
Dålig kanske är fel ord, jag är mer... noggrann eller va ska man säga. En tjej när hon städar vispar runt lägenheten med en dammsugare och får bygget att se förjäkla trevligt ut på ungefär 5 minuter give or take.
För mej tar det ett par dagar att nå samma resultat.

Det är nämligen så att när tjejer städar så dammsuger de och plockar undan, sätter igång diskmaskinen och torkar bordet. Det ser fint ut men sen när man ska hitta en DVD så är de inte i bokstavsordning eller färgordning. DET blir ordnat när vi män städar.

Det är nämligen så att när man städar köket, då är det bäst att gå igenom skafferiet, torka ur det, kasta allt gammalt, rada upp såserna efter typ och färg på paketet, DVD skivorna bör vara i nån form av ordning, färg, genre eller alfabetisk, allt ska va tvättat... ALLT. jag tvättar EN yllestrumpa... för jag har inte hittat den andra, men DEN strumpan är iallafall ren och när jag hittar den andra strumpan så kommer jag ha TVÅ rena yllestrumpor.

Så det tar lite tid..

ibland tänker jag att tvätta golvet eventuellt skulle ha högre prioritet än att rada upp mina kosttillskott så att det ser fint ut när man öppnar skåpet....

Sommardeff

Bestämde mej för att köra LCHF förra veckan, brukar göra det när jag dietar - resultat 1,7 kg ned och rock hard, beach-häng, game.

man kan gnälla på min kost bäst man vill, mycket bacon, jävligt mycket bacon, kött, sallad, sås o fett i mängder. 4000 kcal om dagen äter jag så behöver inte direkt svälta heller :P Bt 145/75 och vilopuls på just över 40.
man behöver inte svälta för att banta.

men gnäll fan inte om du e tjock.

mellan diet svullar jag förståss i burgare, pizza och annat gott. men då har jag 15 kg extra mage med.

Kjempegoett!

Jag satt idag och försökte tolka flickvännend diskussion med sin mor. Flickvännens mor är den i ekvationen som gör flickvännen halvnorsk.
Jag förstår ingenting. Absolut ingenting. De kunde lika gärna varit från pakistan och hattat och fräst på arabiska, jag hade förstått ungefär lika mycket.

Folk säger att norska är så lätt att förstå, men jag har fan svårt att förstå skånska och det ska ju ändå (nåja) vara samma språk som jag pratar. Tänk då hur det blir när det är ett helt annat språk lixom! Det är ungefär som holländska, det låter som svenska, det låter som om man borde förstå vad de säger men man fattar verkligen ingenting. Men till skillnad från holländska så blir man glad av att höra norska, det är som  att lyssna på rumpnissar när de bubblar på sådär lite sprudlande, löjligt positivt. Inte undra på att norrmännen är glada människor, jag menar när det låter som det BÄSTA som hänt när någon berättar att partnern varit otrogen och bestulit en på sina livsbesparingar.

Nackdelen med norska kunde väl vara att det är svårt att bli tagen seriös. Jag menar
- Hallo gutten! Du pulde en tomte hoppetossa - ny havd du HIV!
eller nåt sånt...

o du lixom ba står där i rummet o lixom ba - jaha, vad betyder det o varför var det så jävla kul då, din jävel!

Hunggggh mjhhh

Min syster ringde mej inatt. o väckte mej. diksussionen lär ha gått såhär;
Syster: Hej det är syster!
Jag: Hej jag är vaken!
Syster: J undrar om skolan imorrn!
Jag: Hungggh mjhhh eeeeeeeh... suck, åååh nnjjjjh. vi börjar klockan 9 vi börjar klockan 9 vi börjar klockan 9, huuuummmjjh nnnnnngh... suck.
Syster: Jag tror jag ringer imorgonbitti igen....

Jag tror de hatar mej

Det finns två hissar i det här huset. De hatar mej. På ett rent personligt plan så tror jag att de ogillar mej riktigt mycket.
De är ett par falska jävlar med, de lixom säger "hej, välkommen, stig på och åk till vilken våning du vill!" med den där tonen som säger; "DU, jag tycker inte om dej, jag är artig för att jag måste men en dag ska jag fan ge dej."

Det är nämligen så att ena hissen är liten o trång och den andra är stor och rymlig. Och om vi är två eller fler personer som skall åka med matkassar och väskor. tror ni fan att vi får den stora hissen som behövs då? NEJ den lilla pisshissen kommer och så ska vi klämma in oss där och få klaustrofobi när gurkorna i kassen börjar hamna obehagligt nära diverse kroppsöppningar.

När jag sen skall åka själv. ensam, inga väskor, nyskiten och oäten, dvs tar minimalt med plats. tror du den lilla hissen kommer då? Så i helvete heller. Nej den STORA hissen kommer. Det slår aldrig fel. Det är lixom som att "HAAAHAAA DU HAR INGA VÄSKOR SÅ HÄR HAR DU SKITMYCKET PLATS!"

De gillar ju sånt

Flickvän: Jag ska göra slutprov i kreativ dans.
Jag: Hur gör man det?
Flickvän: Vi ska imitera djungeldjur har jag tänkt, det blir en resa genom djungeln o över savannen för att tillslut komma till ap-byn! De gillar ju sånt de små kräken. Det ska ju va för barn. De gillar sånt, det gör inte jag. Jag avskyr barn. Det här är faktiskt en utmaning för mej!

Det där är alltså universitetsstudier......

Inte död

Jag har bara förbenat med skola. Ska försöka bättra mej.

Needless to say

Jag gilla sociala experiment.

Cyklist? Dö tills du dör!

Hej och välkomna. Välkommna till sommaren. Välkomna till tiden av trafikmarodörer.

Fåglarna kvittrar, solen skiner och du tänker GÖTT! nu ska jag ta fram cykeln och CYKLA på jobb för att jag är så jävla miljömedveten! (fast du har fel, ditt flås släpper ut mer än bilen, pilutta dej)

Nå du tänker iallafall att nu ska sommarkilona bort, du vet, de där du byggde upp FÖRRA sommaren som du skulle ta i tu med där just efter nyår. De där våffelkilona du så bekvämt skaffat och lindat runt midjan. Du vet. De där som du skrämde med att skaffa ett årskort på Avancia för att träna bort. Du vet när du kom iväg två veckor och sen "inte hade tid" eller "det finns inte pass som passar mej mer". Du vet. Latmaskkilona. För potatis är ju så gott, o nyttigt, mormor lagade det, alltså är det nyttigt. Din mormor e fet så du vet.

De kilona ska BORT så du tänker att du skall cykla till jobbet i sommar, i realiteten cyklar du två dagar i veckan i fyra veckor och gnäller i höst om att du minsann inte har lika lätt som andra att bli av med kilona för DU har minsann cyklat.

När sen 25 000 personer bestämt sig för att cykla 2 dagar i veckan i 4 veckor så blir det ungefär 2380,95 cyklister ute på vägarna om DAGEN. Enligt en ny undersökning så vet 43% INTE att de har väjningsplikt för bil, det innebär 1023,80 cyklister om dagen på åländska vägar som INTE har en aning om att de ska stanna för bilar.

Dessa 1023,80 cyklister ska alla över vägen, samtidigt som jag tänkt korsa den, de hötter åt mej o gör sura miner. Och jag hatar er. I sommar kanske det brister o jag kör kanske över era feta jävlar med FLIT! Jag ska fan köpa en chevrolet modell 70 tal och SKRATTA när jag mejar ner er.

o jag börjar med er cyklister som tror att ni är bilar. Ni MÅ ha lagen på er sida men jag säger bara 3 ton cheva mot 10 kg cykel med 90 kg tjockis ombord på, tolv tum plåt mot kött - lock and load baby... lock and load.



Jag spelade Carmageddon på 90 talet. jag vet hur man gör.

Jag gillar idag, idag skulle få vara imorgon också.

Jobbat - dvs insett, igen, hur fantastisk jag är på det jag gör, det gillar jag.
Fått svar att jag får en massa pengar för att jag pluggar i sverige för att jag sökt stipendium. som jag då fått, jag gillar pengar.
Sol. E brun så sättän nu. Jag blir det. skitfort.

Har spenderat ett x antal timmar på min altan i bara shorts. Jepp. duktigt fint.

Mindre fint med idag är att gymet är stängt. Det gillar jag inte alls.

Nästan hulken

Nästan så man såg ut som hulken med, fast int grön

Tränat för mycket?

Kroppen är rätt intressant i hur den reagerar på saker och ting. Jag tränar mellan fyra och fem pass i veckan, i vilka jag pressar mej själv väldigt hårt. Dvs jag har lärt mej kontrollera stesshormoner och kan ge mej själv extrema reaktioner av adrenalin och cortisol. Vilket är bra när jag skall ta mina tunga lyft.

Jag har gjort det så många gånger nu att jag egentligen bara behöver titta på vikten så kommer påslaget, jag börjar skaka, får tunnelseende, mår lite lätt illa och blir rätt aggressiv, skillnaden i ett marklyft är nära 50 kg mellan ett lyft då jag har påslag eller inte påslag så det ger väldigt stor effekt. Har jag sen petat i mej koffein så blir effekten ännumer extrem.

Så när jag sitter o bäljar i mej kaffe och pluggar så finns det en viss nackdel att ha ett så lättriggat adrenalt påslag, speciellt när jag läser om generellt anpassningssyndrom, eller stressreaktioner på svenska. Det innebär att när jag funderar på stressreaktionen - så kommer den. Jag börjar skaka, får svårt att läsa och tänka, jag blir lite extra irriterad på ljud och vill bara kasta boken i väggen och skrika, stampa runt i lägenheten och bete mej ungefär som man skulle förvänta sig att hulken gör. Men nej... jag måste plugga. o hur kul är det att plugga med tunnelseende och hulkenkänslor, ja inte så jävla kul.

Dags att bege sig till gymet, svära och lyfta nåt jävligt tungt känner jag.

Jag kan ju dö när som helst

Idag begav vi oss till ångbåtsbryggan för lite bakfyllekrubb, väl där beställer vi in en varsin köttbullsmacka och på det köper min syster en chokladkaka.

När vi slagit oss ned börjar min syster äta på chokladkakan.

Systers pojkvän: Men inte kan du ju äta den nu heller, vi har ju inte ens fått maten än

Syster: Jamen alltså, jag kan ju dö när som helst.
Systers pojkvän: Vad spelar det för roll?
Syster: Jo att om jag får en aneurysm i hjärnan och dör nu så kan jag antingen dö hungrig eller med chokladsmak i munnen. Jag dör hellre med chokladsmak i munnen. O TÄNK om jag hade dött och inte ens hunnit smaka på chokladkakan!

Gotta look like a million bucks

Jag gillar kostymer.

Tensegritet och förhållanden

Tensegritet är ett jäkligt spännande fenomen, i kort går det ut på att en struktur både står på och hänger i sig själv. Ungefär som ett tält. Slår du upp en tältpinne så är den jäkligt ostabil o trillar ikull, fladdrar runt som en dåre och petar ut ögonen på folk. Slår du upp en till tältpinne o korsar den första pinnen med så är strukturen stabilare, den är det för att pinnen är hård och kan bära vikt. och eftersom den är korsad så har den bredare yta att stå på och om du puttar på den så sprids kraften ut i alla fyra delar som är mot marken, men puttar du tillräckligt hårt så lossnar skiten och petar ut dubbelt så många ögon som den första pinnen potentiellt kunde gjort.
Tar du sen en tältduk o lägger den på marken så... ja... ligger den på marken o fladdrar, den kan inte ta nån vikt över huvudtaget, hänger du duken i ett träd så kan du fast hänga i den utan att den ger efter. För den är inte hård men den kan ta upp drag utan problem.

OM du sen petar in pinnarna i tältduken, som man brukar göra med tält, så har du plötsligt en SJUKT stabil struktur, även fast du kastar dej över tältet o rullar på det så kommer det i samma stund som du stiger av bara fjonga upp och återta sin form. förutsatt att den inte går sönder då... går den sönder så funkar det inte fattar du väl. det är ungefär som att ha sönder takbjälkarna i huset o förvänta sig att taket sen ska stå upp utan problem. ÄR INTE DET FANTASTISKT?

Jag är anatomi och fysiologinörd och jag fullkomligt börjar hyperventilera när jag tänker på tensegritet! Grejen är att eftersom pinnarna kan ta emot tryck och duken kan stå emot drag så jobbar de tillsammans, formen på duken o pinnarna gör att tältet formar sig till den form där den har som minst motstånd, dvs det reglerar sig självt! Ett UTMÄRKT exempel på hur struktur påverkar funktion och tvärtom! Tvärtom undrar du? Ja för strukturen är formad efter den funktion vi vill att tältet ska ha, dvs stå upprätt, vara stabilt fast det blåser o spelar fan så att vi kan sova i det men ändå kunna packa ihop det till en liten boll o slänga det bak på cykeln.

Det som gör mej mest exalterad att hela människokroppen är uppbyggd på tensigritet - ända ner till atomerna! Så om du petar nån i sidan så petar du inte bara nån i sidan, du petar och förändrar personens atomer mer eller mindre. Och då kommer vi in på hur cellerna påverkas av kraftförändringen... men så långt tänker jag inte djupdyka nu mer än att om man drar i en cell så kommer den att dela sig, trycker man ihop den så kommer den att ta livet av sig och om den har perfekt balans så kommer den göra det den SKA göra, t.ex. en levercell gör levercellssaker istället för att dela sig eller ta livet av sig.

DET som jag kom o tänka på är att förhållanden borde ses ur det perspektivet. Om du har två krafter, en som drar och en som trycker, som i tensegritet så upprätthålls en balans, när den ena drar så trycker den andra och tvärt om. Börjar båda dra åt olika håll så delar sig förhållandet, trycker båda åt olika håll så tar den självmord. Men om man helatiden ser till att anpassa sitt dragande och tryckande efter varandra så uppnås balans och förhållandet gör förhållandesaker istället för att dela sig eller ta livet av sig.

Om ni båda är tältpinnar hela tiden så kommer ni till slut att peta ögonen ur folk.. är ni tältdukar så kommer ni mest ligga o fladdra i vinden, bli skitiga, mögla och till slut bli återvunna och ersatta av en nyare modell.

Så vad är moralen? Jo, om du är en tältpinne så behöver du en tältduk så att ni kan hjälpa varandra att stå upp rakt och stabilt i alla väder och fungera som det är meningen att ni skall fungera istället för att stå o vingla med en annan tältpinne tills ni faller samman eller vara två mögliga tält oanvändbara, bortglömda och tragiska.

Studying for finals

Om ett par veckor har jag slutprov för året. Det är det största provet hittills och innefattar en hel mängd timmar inför examinatörer där man skall tolka patientfall, sätta upp en behandlingsplan och försvara samt berättiga den approach man har tänkt ta, allt med patologier och kontraindikationer i bakhuvudet. Det innebär att mina 3  senaste år under universitetsstudier skall testas och behärskas.

Har jag då pluggat tillräckligt? Nej.

Jag har 2½ vecka på mej att sätta in allt i skallen, det innebär runt 1500 sidor i böcker som skall memoreras och ett oräknerligt antal sidor anteckningar och föreläsningar som skall gås igenom. Det bästa av allt är att 100% av litteraturen till detta är engelsk facklitteratur. Whopti fucking doo. Det hela blir inte bättre av att min hjärna klarar max två timmar i stöten, mer än det så kommer jag inte ihåg ett skit av vad jag läst. Så, det gäller att planera väl och utföra väl och sen hoppas att rätt saker satt sig.

Kaffe är indeed min vän nu.

Jag e avis

Jag vill köpa en ny bil. Jag har en bil. nej. två bilar. En mercedes och en honda. Mercedesen är trasig.
Orsaken till att jag vill ha en ny bil. Min vän A har just köpt en ny bil. O jag e löjligt avundsjuk.
Varje gång en vän köper en ny bil så blir jag lite extra sugen på att köpa en bil - som e bättre. Det är lite grottmänniskan kvar i mej som säger; "Ugg, me needs better cave, bitches love caves"
Jag vet att det är löjligt onödigt. Men jag vill ha, materiella saker gör mej glad.

Och det är lite oförlåtligt av mina vänner att ha saker som är bättre än mina.

Tokigt sugen

Stressad much?

Nåt jag har svårt för när jag e ute o rör mej är stressade människor. Därför har jag också lite svårt för stockholm.
När jag åkte mot norge i fredags höll jag på att bli tokig på alla stressade människor som stod obehagligt nära mej, ville bara vifta med armarna o ropa "MY SPACE!!!" när folk tryckte upp sig bakom mej. Jag började släpa väskan precis bakom mej och lite provokativt lämna en meter utrymme framför mej i kön medan jag pillade på telefonen. Då började folk, framförallt en norsk gubbe putta på min väska med sin väska, what the F lixom. Då lämnade jag TVÅ meter framför mej i kön och ställde mej lite bredare så att folk verkligen inte skulle komma förbi.
Då puttade han lite hårdare. MEN VAFAN LÅT MEJ VA GUBBE! kön går inte fortare bara för att du står och gnuggar mej i ryggen med din gubbmage. Sluta stressa! Så hamnade jag i transfern o promenera på de där rullande banden så att allt går lite fortare. Då hamnade en buddhistmunk bakom mej, han såg ut som en sån tvättäkta munk, liten tibetan med ett sånt lakan runt sig och en rätt självförverkligad mysmin... tills han hamnade bakom mej. VAD gör han? han börjar stampa stressat bakom mej och vill förbi. Allt jag har att säga om det är - VAD tror du buddha hade sagt din skenheliga jävel.

Romantiskt dravel

Har spenderat min tid sedan i fredags i Norge, det hela har vart en intressant och väldigt trevlig erfarenhet. Det var oerhört klyshit och romantiskt, sådär som när man tittar på en romantisk komedi med nån stel brittisk ungkarl och nån flamsig amerikanska som mot alla odds finner kärleken och lever lyckliga i alla sina dagar. Men så är jag ju varken stel eller britt. O hon är inte amerikanska. Flamsig är hon. lite. o de gillar jag. Vår historia skulle platsa i linjen romantisk komedi, alla element finns där, långvarig undertryckt kärlek, det svartsjuka exet, diskussionerna med vännen på gymet, den sociala normen och intrigmaskinen. Med en näve överdrifter, förvridningar och lögner så skulle både Renee Zellwegger och handär Hugh whatshisface ställa upp i huvudrollerna.

Vi har nått slutet på första filmen, det har varit romantisk middag med bio, kärleksfulla skratt, invirade i täcken i en stor säng drickandes rött vin iförda inget annat än födelsedagskostymen. Den där delen av filmen när allt löst sig, tjejerna i publiken gråter och eftertexterna så småning om börjar rulla.
Med andra ord har det vart över förväntan, helt fantastiskt.

Hon vet dessutom vem Ronnie Coleman är, är matnazist, morgonpigg, springer en mil för att det är skoj, smart, självsäker och ser ut som om hon skulle kunna ta pallplacering i en bikini fitnesstävling - jag är glad. Nej. Lycklig

Igen

Här sitter jag på cityterminalen och väntar på bussen. det skall ta två timmar innan den går och ytterligare 1 timme och 40 minuter innan jag är framme i kapellskär. Det finns bara ett problem. Jag är kissnödig igen. Och ingenting har förändrats sedan sist, det behövs fortfarande en guldpeng för att kissa. Gjorde vad jag tyckte var en fiffig sak, gick till burgerking för att käka - nogväl borde man få använda toaletten som betalande kund?
Icke. Fler guldpengar utkrävdes.

Så jag sitter snällt här och väntar. Försöker komma på en lösning, för en sak är säker, evakueringen av blåsan bör vara genomförd innan jag sitter på bussen.

On the road again

Då var jag på väg hem igen från norge. Eth spännande vackert land där kostnaden för en hamburgare uppgår till två valfria lemmar, din själ och blodet av din förstfödde. Men den var syndigt god måste jag erkänna. Förlåt framtida son eller dotter.

Norge

De fantastiskt fint sinni

This is madness!

Sitter i flygbussen. Den är praktiskt taget tom. Jag valde strategiskt en plats så långt bort från alla andra i bussen som möjligt vilket skapade oceaner av tomma säten runt mej.
Tror ni fan int att en kärringjävel sätter sig bakom mej då? O på anda sidan gången kärringjävelns väninnejävlar. De ska ju såklart prata med varandra, det innebär att kärringjäveln tar tag i mitt säte och hänger i det för att vända sig mot sina väninnejävlar. Det innebär i sin tur att lite då och då känns mitt säte som en gungstol man råkat luta sig för långt tillbaka på.
O hon BRYR SIG INTE!

Inte ens om jag vänder mej om o ger onda ögat för att markera hur hårt jag knyter näven i fickan. Bitch

Kissnödig, så kissnödig

Jag är som bekant på väg till norge, det är ju ett litet projekt i sig. Det är en lång resa som tar cirka 11 timmar från ända till ända, eller egentligen inte helt sant, de e bara jag som inte litar på att jag kommer i tid o därför valt onödigt långa mellanrum mellan bussar o flighter.

Nå bussen anländer till cityterminalen i stockholm. Känner mej kissnödig. Knallar runt lite o letar efter en antydan till flygbussar. Frågar infon o tjejen där pekar in mej i ett tomt hörn. Hur tänkte hon där? Gå dit o en magisk ande ger dej biljetter till flygbussen? Jag stod och kände mej förbryllad och kissnödig.

Bestämde mej för att backtracka tillbaka till infon, taktiskt valde jag att prata med killen i kassan istället, det visade att jag blivit lurad. Det var där, i infon man skulle köpa biljetten. Där stod jag som en kissnödig lantis och såg dum ut. För naturligtvis kollade killen på mej som om jag vore dum i huvet när jag berättade om det tomma hörnet hans kollega så ohemult lurat in mej i, aldrig att det var den där onda kvinnan som satt käppar i hjulet för mej och mina planer att få kissa. Aldrig, bara konspiratinsteorier från en annan foliehatt... men det luktar i tell you!

När jag sen skulle köpa biljetten så tyckte kortterminalen att grattis, köpet gick igenom! Medan datorn i infon tänkte neheddu, här har det inte betalats nåt. Men de hade det siddu. Så nu sku de stämplas o stansas o muttras en stund.

Äntligen hade jag min biljett, 5 minuter på mej att kissa. Börjar leta efter toaletter, skyltningen var oerhört sparsam och att leta toaletter var lite mer som fångarna på fortet där man måste lösa en gåta inom utsatt tid och i slutet krävs man på en guldpeng.

Självklart hade jag ingen guldpeng.

Jag hade inte ens en silverpeng. Vem FAN har kontanter idag? Vi har internet på flyget, bilar som kör utan chaufför, rymdraketer, robotproteser och biometriska scanners men FORTFARANDE måste du ha en liten guldpeng för att få kissa.

Jag e fortfarande jävligt kissnödig, sätter mitt hopp till att arlanda har guldpengsfria kissautomater.. för buskar får man fan int pissa på mer.

De e så d känns

Sitter bak i bilen o lyssnar på väninnan M o vännen A.

M: Varför åkte vi o hämtade gpsen igår?
A: Jag ville inte stiga upp en timme tidigare o åka till Saltvik heller!
M: Int va ju gpsen i Saltvik heller!
A: Så förstod jag det...
M: Nej nej! Han va ju int där heller!
A: Så förstod jag det...
M: Int sku vi stig upp så tidigt för det heller
A: Så förstod jag det...
M: Men just det han skulle ju åka hem till Saltvik med den...
A: Jag har alltså rätt? Det är så HÄR det känns?

Get the puuuump

Första gympasset efter flunsan... såhär bra gick det... inte så jävla bra
210 kg på stången.

En gratis playstation

Det har rests frågor... HUR får man en gratis playstation. Ingen bryr sig om min kärlek eller hur förbannat jävla gullig jag är som skriver ett sånt inlägg för världen att beskåda.. Nej det Intressanta med stort I är HUR jag fått en gratis Playstation. Romantiken är sannerligen död.

Såhär gick det till, det har sina fördelar att vara nörd och umgås med andra nördar.
Jag - dricker kaffe, full färd att pilla sönder min pekdator
Ugh: Hey du! Vill du ha en playstation 3?
Jag: JA! Självklart, så länge den är gratis hahaha!
Ugh: Här, den tar bara plats.
Jag: Men... använder du den inte?
Ugh: Näh, jag tycker inte om att spela på konsoll och den går inte att flasha på nåt bra sätt, använde den till att streama musikvideor ett par timmar förra veckan.
Jag: Shit va snällt
Ugh: Vill du ha spel också?

Jag kommer hem, nöjd, packar upp PS3an ställer den på plats, kopplar ihop en kontroll med pekdatorn, spenderar en timme med att kalibrera kontrollen. Spelar bilspel... på pekdatorn.

PS3an är inte ens inkopplad än. Jag har en Xbox också en sån 360. Den är inte heller inkopplad. Den kanske ska bli mediadator sen. Hade en nintendo wii också.. den var inte heller inkopplad. Jag hade tänkt spela supermario på den. Men jag har ju ändå en Nintendo 8 bitar... som inte heller är inkopplad.

Det dräller teknik i mitt hem, mitt förråd har en egen hemmabio... Nån dag ska jag göra nåt åt det.

Här författar jag... i min nördhörna
Som ni ser, varken xboxen eller kontorshemmabion är inkopplade.

Lycka är konstnärens död

Jag har varit lycklig den senaste tiden. Sådär äckligt glad och gullig, en såndärn som pillar på telefonen, flinar, tittar upp på alla som sitter i närheten, fånflinar som ett hån - "så HÄR lycklig är jag! Hur lycklig är du på en skala?"
Jag är en trasig lp-skiva, jag upprepar dagligen samma mantra om varför orsaken till att jag skall åka till norge är så förbannat bra. För det är hon. Ja det är en hon, jag må gilla rosa och ha glittrande enhörningar när min telefon startar och borsta tänderna med en rosa ihopfällbar tandborste som det står "rainbow" på. Men riktigt så fikus är jag inte. Så det är en hon.

Denna hon... eller vänta Hon e bättre. stor bokstav. viktigt.
Denna Hon har jag faktiskt kännt rätt länge, ända från tiden då Hon i mina ögon var en tvärhand hög och mest en irriterande fjortis som hängde i närheten av min fjortis till syster.
DÅ alltså, syster är inte fjortis mer. Hon är en vuxen mogen kvinna och det har tydligen visat sig att hennes irriterande fjortisvänner också blivit vuxna mogna kvinnor. Nåja, några av dem iaf. Några blev irriterande vuxna istället. Men nu. EN av dessa irriterande fjortisvänner som så passligt vuxit upp till att bli en mogen fantastisk kvinna har råkat bli lite intressantare än andra. Att lycka kan finnas så nära, sådär precis under radarn..

Eller nära o nära. Norge e fan långt bort. Det är lixom ett helt annat land. Men inget värt att ha kommer gratis. Förutom min nya Playstation 3, den kom gratis... just det. Jag har en playstation... o den var gratis. Just det. Så här glad är jag, hur glad är du på en skala?

MEN iallafall så är avstånd temporära om man vill och då känns det plötsligt inte så illa. O avstånd o avstånd, det tar längre tid att åka till göteborg med bil än vad det tar att flyga till Stavanger.

JA men såhär är det - känslan av att ha hittat en själsfrände har alltid varit ett främmande koncept för mej. Men nu är det tydligt att det kan kännas så. Att det kan kännas som om man inte bara blivit förälskad utan på nåt sätt mer präglats på en person. Jag vill inte ens tänka på kemiska reaktioner i hjärnan som skapar de här känslorna, den här irrationella känslan av kaos, ett rosa fluffigt kaos.

Det känns som om jag börjar förstå kärlek. Det är ett posttraumatiskt stressyndrom skapat av massiva mängder glukocorticoider under en intensiv stressperiod kallad förälskelse. And I like it.

Ja jo sen är man inte speciellt kreativ under influensen av denna smått fantastiska kemiska obalans. Därför satte jag rubriken.. för ni vet. ja, det var ju det inlägget handlade om.

ÅÄÖ

Mitt problem med avsaknad av bokstäver är nu avhjälpt.
Sedan jag var liten har jag varit en sån som lekt med mina leksaker ett tag för att sedan plocka isär dem i molekyler. Oftast plockade jag ihop dem igen och fick dem att fungera någorlunda likt så de fungerat innan.
Jag älskade tekniklego och byggde fyrhjulsdrivna bilar, robotar som kunde transformera sig, inbrottslarm med trycksensorer och kedjereaktioner, en gång byggde jag ett fungerande gevär med pumpladdning av lego... det fungerade på såvis att det sköt små legobitar o man laddade genom att pumpa handtaget som på ett pumphagelgevär. Allt såndärnt som sunda normala barn gör.....

Nå detta beteende har inte på något sätt avtagit, jag väljer att köpa mina datorer i småbitar så att jag får plocka ihop dem, är överdrivet optimistisk när jag skall meka på bilen och tänker i mångt och mycket "det kan inte vara svårare än ett pussel" när jag skall reparera någonting. Efteråt tänker jag ganska ofta "den skruven var säkert oviktig eftersom det fungerar utan den" Vilket hittills inte resulterat i dödsfall eller allvarliga skador.

SÅ igår lyckades jag pilla slut på min nya tablet. Dvs jag lyckades döda tangentbordet eller rättare sagt jag lyckades ge tangentbordet en liten minneslucka så att den glömde bort svenska. Den glömde även bort var några andra tangenter satt och därav fick jag lite småproblem med att skriva någonting.

MEN det har jag nu då som sagt fixat. Garantin på nya datorn är puts väck, ASUS kommer inte ge mej några fler uppdateringar och ingen annan än nördar som förstår innebörden av Clockwork Mod Recovery kommer någonsin vilja ha den. Men den fungerar... Den fungerar tillomed lite bättre än innan för nu kan man trimma den... För det är viktigt. Att trimma pekdatorn.