Gubbar på en gräsmatta

Jag förstår mej inte på fotboll. Jag ogillar fotboll. Väldigt mycket.
Folk spenderar hela sina kvällar, massor av pengar och investerar enormt emotionellt i en sport som går ut på att några gubbar springer runt på en gräsmatta och sparkar på en uppblåst skinnbit.
Jag brukar meddelas att jag är en jävligt karlig karl, jag boxas o lyfter stora vikter och har hår på bröstet. Jag har skägg - inte nåt litet fisskägg utan en rejäl skogshuggar-man. Jag vet hur man fixar bilen, jag klipper gräs o häckar och kliar mej på pungen.
Men jag förstår mej verkligen inte på fotboll. Jag skulle inte kunna sparka en boll rakt om mitt liv så hängde på det.

O det är jag inte ensam om, majoriteten bekanta runt mej, främst kvinnor, fräser över att fotbollen tar upp så mycket tid på tv. Men där ligger jag steget före - jag har inte ens TV. just det. Jag drog aldrig in antennkablar i min lägenhet när vi byggde det. De visar ändå bara sport på alla kanaler. Sport och program om tjockisar och allehanda förlorare.

Hur kan en såndärn sak, elda upp folk så mycket?
Majoriteteten eldas dessutom upp hemma i soffan, jag hade kunnat ge nån form av förståelse för de som faktiskt SPELAR fotboll, men att ligga hemma i soffan o skrika med bitar av ostbågar flygande åt samma håll... Vad är grejen lixom? DU har inte åstadkommit nåt, det är inte ens en av dina vänner eller bekanta som åstadkommit nåt....
Fotbollsspelarna är DINA Justin Bieber - fotbollsfjortis e va du e. There, I said it.

Jag funderar på att lära mej saker om fotboll. Mest vem folk hejar på och sen hålla reda på hur alla matcher gått. Bara för att kunna säga till folk

"Hur går fotbollen? Går den bra?" Varje gång deras lag har förlorat.

Int för att jag föstår mej på hockey heller. Men de killarna är iallafall inte fjollor som börjar gråta när motståndaren tittar på dem...