Waddafakkamaddafakka!

Facebook gör en deprimerad. På mer än ett sätt. Det är inte meningen att vi skall veta så mycket om varandra som vi gör. Tänk hur avbrott på förhållanden hade gått fortare om man inte kunnat stalka sitt x varje move på Facebook, tänk de som man dejtat och fallit för men inte fått gensvar - det hade ju inte vart nåt - om man inte kunnat stalka dem på Facebook naturligtvis.

Det mest deprimerande måste ju vara när någon gör nåt roligt, ser på nån kultfilmsomdealdrigsettförutointevelatseförrändusagtattmanbordesedem, upplever saker och skaffar erfarenheter. 

Du läser detta och fräser ut cornflakesen över skärmen; "Det där var MIN jävla idé"

Ideastealer!

Men mest hatar jag folk som du VILL stalka... och de är tysta... extremt tysta... Det gnager mej bak i huvudet... För det kan bara betyda en sak... De har ett liv... De GÖR någonting.. och jag får inte veta vad.