fredag 20 april 2012

Den åländska halvtimmen

Fint folk kommer sent. Det borde betyda att jag är jävligt jävligt fin.

När jag bodde i sverige upplevde jag lite av en kulturkrock vad gällande tiderna för fest. Mina vänner hade ibland fest och då, som brukligt är, meddelade de en tid, till alla bjudna, som festen började på.
låt oss säga att det var klockan sju, sharp.

klockan blev sju, majoriteten av de bjudna stod och köade (svenskar tycker om att köa) utanför mina vänners dörr och när klockan slog sju ringde de på dörren. Värdarna stod i startposition innanför dörren och väntade på att klockan skulle ringa.

klockan 19.01 var alla bjudna där. Utom jag.
Varför var inte jag där? Nä jag låg fortfarande i soffan och tittade på how i met your mother. Hemma. I myskläder. Jag drack kanske en öl var för att börja grunda lite.
klockan 19.02 börjar värdarna undra var jag håller hus, de ringer till mej och frågar just det.. var jag håller hus. Jag säger att jag är på väg.
klockan 20.30 slirar jag innanför dörrarna med ett sexpack i näven, jag har redan druckit fyra öl på vägen och börjar således närma mej partymode. Värdarna gnäller på att jag är sen, plockar fram massa godbitar de förberett för gästerna, jag äter en. för jag har redan ätit men vill vara vänlig. Jag dricker en öl.
klockan 21.30 folk börjar diskutera kungälv? göteborg? avenyn eller linné? Jag har druckit tre öl till. Diskuterar träning i köket med grabbarna.
klockan 22.30 vi är ute på krogen. därifrån löper det som vanligt, man blir full, åker taxi, övertalar taxin om att få ha sex i baksätet, fegar ur, kommer hem, mördarbakis i två dygn.

När sen JAG hade fest låt oss säga att det var klockan sju, sharp.

klockan blev sju, alla gäster stod bakom dörren och köade (svenskar gillar JÄTTEMYCKET) att köa. De ringer på dörren. Jag står i duschen. Jag dricker en öl.
Jag stapplar ut ur duschen, lämnar spår likt en förvuxen snigel, en för liten handduk runt midjan och en veckas skäggstubb. Där står de. Svenskarna. Och tittar på mej som om jag vore helt jävla dum i huvet.
Jag frågar mina gäster -"Vad fan gör ni här? REDAN?"
- Klockan är sju... du sa att festen börjar sju och vi är svenskar, vi gör som andra säger.
- Men föihelvete, ni förstår väl att det är åländsk tid?

Innan vi går vidare så är åländsk tid för fest = tiden som bestämts + 30 minuter då får man TIDIGAST komma och då kan man vänta sig att värden inte städat klart eller står i duschen. Säger en ålänning klockan 19 så förväntar sig den personen att du skall komma någon gång mellan 19.30 och 22.00. Vid 23.00 börjar han/hon ringa runt o fråga vart du tagit vägen. En ålänning avbokar sitt besök runt 20.30 med ett mess "sitter o super på park, arken sen?"

Så en åländsk fest ser ut såhär
19.30-22.00 de som ska komma kommer, de som kommer senare super ikapp de andra.
23.00 en som inte skulle komma på festen kommer iallafall, han är redan full för han har suttit hemma och spelat battlefield o druckit öl.
00.00 folk börjar prata om arken och vart man ska gå.
01.00 vi har en givande diskussion om utrikespolitik, en tjej är arg som ett bi för att alla andra har fel åsikter. En grupp tjejer går till kino.
01.30 arken eller inte? Vad kostar det efter 02? Kostar det 5 euro mer?
02.00 om arken blev bestämt slirar man in på minuten kl 02.00. om man e för sen betalar man ändå.
02.00 om inte arken, bara killar kvar på festen, vi jämför hårdrockslåtar
02.30 Vi befinner oss på Dinos, konstaterar att det bara är killar där, går till Kino.
04.00 allt stänger, vi tar av oss byxorna och går hem. Mördarbakis 2 dygn efteråt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar