Fegis...

Jag är en fegis har jag kontaterat.
Idag när vi knatade runt på Frölundatorg hamna vi in på butiken New Yorker. I kassan stod en vacker blondin och betjänade kunder. Hon tittade upp, mötte mina ögon och log. Hon log då inte på så sätt att hon menade "Hej och välkommen, låt mej sälja någonting till dej" utan hon sade mera; "Oj hej på dej, du ser ut som en bilogiskt kompatibel hane, skall vi föröka oss" sen tittade hon ner i kassan och blev illröd i ansiktet.

Jag log naturligtvis tillbaka med ett "I feel you girl" leende och gick ut ur butiken. Gick en liten bit o kom på idén att jag KANSKE skulle lämna mitt telefonnummer... Jag menar det skulle ju va en kul grej, vad är det värsta som kan hända? Att hon inte ringer eller messar? Det kan jag ta. Rent tekniskt sätt skulle det väl vara värre om hon mördade mej med en galge eller skrattade ondskefullt och gav tillbaka telefonnumret. Men troligtvis skulle ingen av de sakerna hända! Yes I will do it! Jag ska lämna mitt telefonnummer! ... Vid det laget jag bestämt mej för att ta detta steg så stod jag utanför ytterdörren. Jag hade redan gått hem och fegisen i mej hade segrat. igen.